Vecka 36
Mamman:
Din livmoder är 32-35 centimeter. Din mage kan börja sjunka ner lite och det blir lättare att andas, men det kan fortfarande vara svårt att hitta en bekväm sovställning. Många gravida upplever att de behöver kissa ännu oftare än tidigare. Det beror på att livmodern trycker på urinblåsan. Nu kanske din vikt stannar till förlossningen.
Dina bröst har börjat producera den mjölk som kallas kolostrum eller råmjölk och som ger ditt barn en bra start. Du har antagligen gått upp omkring 13-14 kg fram till nu och du kommer inte att gå upp särskilt mycket mer.
Vanligtvis träffar man sin barnmorska/läkare varje vecka från och med nu, för att kunna följa slutstadiet av graviditeten och hur förlossningen närmar sig.
Det kan däremot bli jobbigare att gå – för en del kan det kännas som om bebisen är på väg att ramla ut!
I slutet av denna vecka anses du fullgången och bebisen kan i princip födas när som helst från denna tid. (Mellan 37 och 42 veckor räknas graviditeten som fullgången – innan 37 veckor anses bebisen underburen och efter 42 veckor överburen.)
Du kanske känner dig färdig att föda nu - du känner dig mogen för det. Andra kan ha blandade känslor inför själva förlossningen och det är helt normalt. Det är vanligt med en viss rädsla inför smärtan att föda eller för att tappa kontrollen.
Barnet:
Bebisen väger kring 2,7 kg och är ungefär 47 cm lång.
Bebisen lägger fortfarande på sig – ungefär 28 gram om dagen.
Bebisens ansikte har blivit rundare och ser nu mjukt och knubbigt ut. Bebisens huvud är fast men inte hårt, eftersom det behöver vara något formbart för att kunna passera ut genom ditt bäcken. Trycket på bebisens huvud kan göra att det ser tillplattat eller toppigt ut diret efter förlossningen, men det kommer att gradvis försvinna och gå tillbaka till normalt.
Fostret kissar ca 30 ml urin per timma i graviditetsvecka 26. Det betyder att fostervattnet tillsätts ca ½ l. urin varje dag. Detta rensas genom moderkakan som nu väger ca 500 g, är ca 20 cm, i diameter och ca 2,5 cm tjock.
Bebisen rör sig inte lika mycket som den gjort tidigare. Detta kan verka oroande men så länge du kan känna den röra någon eller några gånger sig varje dag så finns det ingen orsak till oro
En del psykologer säger att barnet redan nu är medveten om sitt "jag" eftersom det kan svara på saker med till exempel sparkar.
Oj denna mage alltså...
Lilla lilla mage (fast den är rätt stor)..
Inget är som min första graviditet.
Humöret känns annorlunda, mår lite illa på morgonen, njuter inte till fullo, KAN INTE ANDAS!!!
Om något så längtar man ju ännu mer tills du kommer.
Familjefoto
Micke somnade med handen på min mage. Lillbebben i magen kickade som vanlig massor och i sömnen klämde micke tillbaka på magen hehehe :)
Tyckte att detta fotot var så fint så det fick åka ut på bloggen
Imorse....
Imorse kände Micke sparkarna i magen för första gången :)
Lycka...!
Okt. 15, 2010
Det har inte blivit mycket "vanligt" bloggande sen dess att jag berättade att jag va med barn visst?
Skall försöka att inte snöa in mig på det FÖR mycket, men just nu så är det min vardag, mitt allt.
Det enda jag tänker på och det enda som överhuvudtaget är intressant. Jobbigt nog att fokusera sig på jobb ibland tycker jag.
Så jag hoppas alla har lite överseende med detta!
Blev inget bloggat igår, eller i förrgår för den delen.
Jag har ju som sagt innan mått SUPER. Inga smärtor, inget huvud i toaletten, inget illamående, verkligen varit blessed redan! Kommer bli en härlig unge :) eller så kommer den ut och är helt crazy hahaha...
Vilket fall som helst, nu börjar jag känna av den lite, inga sparkar o så, det kommer nog inte förrens om 2 veckor, men känner av bubblandet och rumlandet i magen, kommer efter lunchen. Och denna känslan får mig att må sisådär, lite illamående och nojjig över vad som händer där inne.
Jag vill ha en liten lucka på magen, precis som Bender i Futurama, så att man kan kika in emellanåt och se vad den hittar på för nått.
Men med detta så gav jag mig rätten att bara slappa Onsdag/Torsdag.
Alla säger att man skall lyssna på sin kropp och är man trött, då vilar man och är man hungrig, ja då äter man så enkelt är det. Alla kvinnliga/jobbiga tankar om att inte äta det eller detta är som bortblåst. Visst man behöver inte trycka i sig, kilona skall ju bort efter 9 månader. Men jag äter det jag är sugen på... Så det så!
Skall försöka att inte snöa in mig på det FÖR mycket, men just nu så är det min vardag, mitt allt.
Det enda jag tänker på och det enda som överhuvudtaget är intressant. Jobbigt nog att fokusera sig på jobb ibland tycker jag.
Så jag hoppas alla har lite överseende med detta!
Blev inget bloggat igår, eller i förrgår för den delen.
Jag har ju som sagt innan mått SUPER. Inga smärtor, inget huvud i toaletten, inget illamående, verkligen varit blessed redan! Kommer bli en härlig unge :) eller så kommer den ut och är helt crazy hahaha...
Vilket fall som helst, nu börjar jag känna av den lite, inga sparkar o så, det kommer nog inte förrens om 2 veckor, men känner av bubblandet och rumlandet i magen, kommer efter lunchen. Och denna känslan får mig att må sisådär, lite illamående och nojjig över vad som händer där inne.
Jag vill ha en liten lucka på magen, precis som Bender i Futurama, så att man kan kika in emellanåt och se vad den hittar på för nått.
Men med detta så gav jag mig rätten att bara slappa Onsdag/Torsdag.
Alla säger att man skall lyssna på sin kropp och är man trött, då vilar man och är man hungrig, ja då äter man så enkelt är det. Alla kvinnliga/jobbiga tankar om att inte äta det eller detta är som bortblåst. Visst man behöver inte trycka i sig, kilona skall ju bort efter 9 månader. Men jag äter det jag är sugen på... Så det så!
14v+3dgr = Vecka 15
Jag och Micke är i vecka 15 och här kommer lite fakta om vad som händer just nu för både mamman och barnet.
Vi väljer att säga att VI väntar barn och att VI är i vecka 15... För det är SÅ det är!
Vi väljer att säga att VI väntar barn och att VI är i vecka 15... För det är SÅ det är!
Vecka 15
Barnet:
Ögonbrynen börjar avteckna sig
Titta på ansiktet. Ögonen fortsätter att röra sig mot ansiktets framsida, men de är inte på plats än. Ögonbrynen börjar synas nu. Om ditt barn ska bli mörkhårigt börjar det producera mörka pigment. Mot slutet av veckan kan ditt barn knyta näven.
Lillhjärnan (som är en del av hjärnan) och ryggmärgen har nu bildats.
Huden är fortfarande så tunn att man kan se blodkärlen genom den.
Mamman:
Jag har ingenting att sätta på mig
För första gången i ditt liv kan du ärligen säga: "Jag har ingenting att sätta på mig!" Din midja finns helt enkelt inte där längre! Nu har du en liten bula under naveln.
Eftersom din livmoder växer uppåt och utåt är det kanske inte så viktigt längre att snabbt hitta en toalett.
Ditt hjärta har ökat sin kapacitet med 20 procent för att klara den ökade blodmängden och för att ditt barn ska få syre ordentligt. Det kan ibland ge hjärtklappning. Det är ingenting att oroa sig för.
Såhär känner Jag:
Det finns inte mycket som sitter som det skall på mig, det tar en evighet att klä sig på morgonen.
Springer inte på toa om nätterna mer, det är rätt skönt att få sin sömn som är så välbehövlig.
Tränade igår och jag va helt slut efter passet, fick en av de värsta spinningcyklarna som jag inte kunde justera styret på, så jag hade en knepig cykelställning i 35-40 min. Flåsade som en gris. Men det kändes bra och när jag kom hem och fick duschat så var det en fröjd att dyka ner i pyjamasen och äta lite soppa.
Mår toppen annars som sagt, har lite mycket finnar bara, de gör ont, kliar och kommer bara fler o fler. Det stör mig fakltiskt, men det skall också bli bättre har de lovat!
Då vi fick reda på att vi väntade
Tankar v.7 (som sen visade sig vara v.6)
Mån 9/8
Tog ett gravtest efter jobb, tänkte först att jag skulle vänta tills Fredagen, men kunde inte hålla mig.
Var ensam hemma och tänkte att om det inte skulle visa något så slapp man bli besviken inför Micke, därför testar jag nu när jag är själv.
Hade surfat lite under dagen på jobb, Om ifall jag skulle vara med barn, hur långt gånget skulle det vara isåfall?
Jag hade ju gått över ca 7dgr, men jag va inte helt säker då mensen har varit lite knepig den sista tiden.
Men enligt en massa trådar på nätet så skulle jag kunna vara i v.7.
Tänkte inte mycket mer på det, men ville ta testet när jag kom hem.
Hade blivit besviken så många gånger så hoppet var ju inte på topp.
Men så fort kisset (okej läser ni min blogg så får ni tåla såna ord) rörde stickan så blev det två streck = GRAVID!
EHMMMM... Nervöst la jag ner stickan, man SKA ju vänta i 5-10min...
Bäst att göra det, för ett av strecken kan ju försvinna igen, eller?!
För att fördriva tiden så gick jag igenom post, reklam, tittade på min magprofil i spegeln (putade lite extra för att verkligen inbilla mig till lyckliga tankar)... Har det gått 5-10 min, nähä, bara 2! *suck* tiden gick så långsamt.
5-10 min senare:
FORTFARANDE TVÅ STRECK = FORTFARANDE GRAVID !!!!
Vad ska jag göra, ska jag säga till Micke? Vi ska ju till träning om 1 timme, ska jag säga innan eller efter?
Jo jag vill överraska honom efter träning o middag.
Ska köpa en present, eller?! JO!
Snabbt in i bilen för att åka till köpcentrat.
Precis när jag kör iväg kommer Micke mötandes i sin bil.
Han rullar ner fönstret o frågar vart jag ska..
Jag fnissa o säger inget, bara att det är en överraskning!
När jag sen kommer hem så är det bara 25 minuter tills vi skall på träning. Tanken var att jag efter träningen skulle göra en GOOOOOD middag och överräcka present och visa testet. visst låter det romantiskt o fint, MEN.... Så inser jag att jag kommer ju inte kunna vänta tills EFTER träning o middag... Min micke sitter ju där o vet inte att vi har en bebis i magen.
Alltså -
Jag satte mig i soffan hos honom och bad om att få lite uppmärksamhet, det kan man väl begära.
Jag sa också att jag hade en present till honom.
En trött micke satte sig upp och pussade på mig, tog emot paketet och klämde o kände på det lite.
Hmmm - Känns som strumpor, det är alltid bra att ha.
Sen öppnade han paketet och ser att det inte är strumpor utan en haklapp som det stod " I love dad".
Han tittade på den o sa: "vadå? jag förstår inte?! Är du med barn eller?"
jag skrattade och la fram stickan med TVÅ härliga streck på :)
Han tittade först helt konstigt, som om jag talade ett annat språk med honom, sen log han o sa: Seriöst?
Det va många känslor på en o samma gång.
Och vi skulle som sagt direkt efter det iväg på ett spinningpass, så det va bara att dra på sig träningskläder. Han vandrade omkring på bottenvåningen och menade att HAN INTE skulle träna, han skulle ju inte kunna koncentrera sig. Men efter massa övertygelse och en del puttar så kom vi iväg.
På plats utanför träningscentrat i Häljarp träffar vi vår kära granne Ari...
Micke sa det direkt till honom efter ett OK från mig (han behövde någon kille att få prata med detta om, så jag sa till honom att det va okej för mig om han hade en utomstående att snacka med, fast att vi nog bara var i vecka 7).
Sen kom tårarna från honom, det va inte riktigt gråt, men ögonen var röda och vattniga, läppen darrade oxå lite =)
Och vi skulle som sagt direkt efter det iväg på ett spinningpass, så det va bara att dra på sig träningskläder. Han vandrade omkring på bottenvåningen och menade att HAN INTE skulle träna, han skulle ju inte kunna koncentrera sig. Men efter massa övertygelse och en del puttar så kom vi iväg.
På plats utanför träningscentrat i Häljarp träffar vi vår kära granne Ari...
Micke sa det direkt till honom efter ett OK från mig (han behövde någon kille att få prata med detta om, så jag sa till honom att det va okej för mig om han hade en utomstående att snacka med, fast att vi nog bara var i vecka 7).
Sen kom tårarna från honom, det va inte riktigt gråt, men ögonen var röda och vattniga, läppen darrade oxå lite =)
Micke har varit glad sen dag 1, men först efter kanske 3-4 dgr så hade det sjunkit in lite. Men såfort det kommer något nytt (t.ex när han fick reda på att bebben va stor som en ärta eller när han såg att jag faktiskt hade lite putmage m.m) då blev det lite för verkligt, lite för snabbt och han blev lite vit om nosen en stund :)
någon dag senare fick jag ett samtal från honom, han skulle hem o surfar på sidor om bebisar för att lära sig om det hela =) Han är väldigt mån om att jag skall äta rätt, ta det lugnt. Och om kvällarna ligger han gärna med sin hand på vår lite putande mage.
Vårt lilla lilla liv därinne, redan så älskat och efterlängtat!
Hur kan det vara möjligt
Ny bebisbild :)
Hur kan det vara möjligt
Ny bebisbild :)
Vi är JätteGlada :)
Micke och jag tycker att det är dags att berätta nu!
Den 9 Augusti testade vi oss positivt och den 9 April skall bli mamma och pappa :)
Ända sen dess har jag skrivit ner alla tankar och funderingar, tagit bilder och sparat på allt som har med graviditeten att göra. Nu skall jag äntligen få lov att dela med mig till er.
Så nu får ni ha lite tålamod med att det är mycket av det jag vill/kommer skriva om här i bloggen.
Här kan ni se den lilla/lille vinka till oss :)
Den 9 Augusti testade vi oss positivt och den 9 April skall bli mamma och pappa :)
Ända sen dess har jag skrivit ner alla tankar och funderingar, tagit bilder och sparat på allt som har med graviditeten att göra. Nu skall jag äntligen få lov att dela med mig till er.
Så nu får ni ha lite tålamod med att det är mycket av det jag vill/kommer skriva om här i bloggen.
Här kan ni se den lilla/lille vinka till oss :)
