angeliqajonsson

När vi berättade för blivande mor/far-föräldrar

Egentligen ville vi inte berätta för NÅGON förrän vecka 12. Ni vet, man vill vara på den säkra sidan ifall något händer. Men samtidigt så var vi båda överrens att om något skulle hända, så hade vi nog velat prata med våra närmsta om det ändå. De hade ju märkt på oss att vi inte mådde bra

Så alltså:

12/8 (Kalas för Perka/svåger).

Innan kalaset började så var vi inom Mickes föräldrar.

Micke ville berätta, han är rätt så bra på att berätta historier :) Han drar hela berättelsen om hur han fick en present av mig osv. Detta berättade han på engelska för att hans brors dotter var på besök hemma hos dem (barn hör ju mer än vad man tror)..
Både mina svärföräldrar blev väldigt glada och var snabbt uppe på fötter för att krama om oss.

Efteråt fick jag reda på att min svärmor hade vetat det sen innan på dagen, tydligen kan en mor se på sitt barn när de har något de vill berätta. Så micke hade ju varit sprickfärdig och hade helt enkelt inte kunnat vara tyst om det =)

Snabbt iväg till kalaset. Det blev mycket kel, pussar o kramar mellan mig o micke och man såg på min mamma att hon kollade mycket på oss och hon hade en min som säger att hon vet att där är NÅTT på gång.

Efter kalaset ca 20:00 så åkte vi direkt hem till mina föräldrar som också precis hade kommit innanför dörrarna. Micke drog samma berättelse igen, fast på svenska denna gången.

Mamma började gråta lite-hon är ju så känslig ;) båda blev jätteglada =)

Det är underbart när folk i ens närhet blir så glada över graviditeten!



Jag har inte satt mig in i barnvagnsdjungeln alls ännu, får ta och göra det så snart som möjligt, åtminstone börja kolla runt lite. Jag har inte en susning om vilken vagn som är bra...

Åh lussebullar GUD vad gott.

Man kanske ska ta o baka de till helgen:) Men den där julmusten räcker ganska bra oxå, nu är jag helnöjd när den säljs ett tag framöver.

Jätte fint skrivet :)